Livet i valplådan är lugnt och rofyllt. Ibland är det dock någon valp som gått vilse och det hörs lång väg! Jag brukar låta dem hitta tillbaka till spenarna själva, men härom natten när gallskriket bara blev högre och högre var jag ändå tvungen att se vad som stod på. Det visade sig att Cosmos hade kommit vilse och letade mat i Lexis öra 😆 På hans upprörda skrik att döma var det i allra sista stund någon kom till undsättning. Så nöjd han blev när jag la honom till en spene i stället. Lexi såg också lättad ut när (o)ljudet tystnade. Tålmodiga, snälla Lexi ❤

Jag sover i samma rum som valparna. Tycker att det känns tryggast. Ibland, fast det är mitt i natten, kan jag inte låta bli att sätta mig vid lådan och bara njuta av åsynen av en nöjd Lexi och nöjda små valpar som växlar mellan att dia och sova.

Livets mirakel 🤗

Valparna äter och sover. Precis som det ska vara. Lexi tycker att det är ok att följa med ut för att rasta sig. Men resten av tiden ligger hon i lådan med sina valpar.

Valparna önskar glad påsk från valplådan idag när de blir 3 dygn🐣

Lexi sköter om de små på allra bästa sätt. När jag sitter vid valplådan och tittar så förundras jag över de instinkter som finns inbyggda både i Lexi och i valparna. De vet precis hur allt ska gå till fast ingen av dem gjort det här förut. Vilket mirakel! Tiden bara flyger iväg när jag sitter där och tittar. Får inte nog av den synen. Alla går upp i vikt redan och det är oftast lugnt i valplådan. En av valparna har nog lite magknip till och från, men i övrigt verkar de må toppen. 

Lexi är väldigt mån om dem och vill inte gärna lämna dem för att gå ut på rastning. Hon springer snabbt hemåt när vi vänder. Hon är väldigt beskyddande mot valparna och svarar på minsta pip genom att kolla vad som står på.  Men det är inga problem att sätta sig i lådan hos henne. Hon litar på att jag vill valparna väl. Även barnen får sitta i lådan. Idag när jag stod vid lådan visade hon tydligt att hon ville att jag skulle komma in genom att lägga sig på rygg för att bli klappad.  Gillar hennes avslappnade, tillitsfulla stil.

Lexi ligger mest i lådan hos valparna, men kommer ibland ut till oss för att kolla läget. Vid ett tillfälle idag tittade hon lite bestämt på mig och verkade vilja något. När jag gick emot henne sprang hon tillbaka till lådan, så jag följde efter.  Då såg jag bara 3 valpar! Men såg en liten bulle under en av filtarna. Hon ville ha hjälp att lyfta på filten och få fram valpen. Tänk att hon litade på att jag skulle lösa problemet.  Blev alldeles varm i hjärtat. Nu har jag bäddat på ett annat sätt så ingen valp ska behöva "försvinna".

 Igår när jag skulle väga valparna bad jag barnen att ta ut henne en sväng under tiden så att hon inte skulle bli oroad tänkte jag. Men idag ställde jag in vågen bredvid Lexi och lånade valp efter valp och vägde dem när hon tittade på. Hon lyfte bara på huvudet för att se vad jag gjorde, men låg lugnt kvar. Underbara hund ❤

Efter ett och ett halvt dygns matvägran började Lexi att visa att det var dags för valparna att komma till världen.  Igår klockan 16 på dag 60 började hon att bädda lite och tio minuter senare gick vattnet. Sen blev det 4 långa timmars väntan på den första valpen. Jag hann bli lite orolig när det inte hände något på så lång tid. Men klockan 20:10 föddes första valpen, en svart hane, med svansen och ett bakben först. Inte optimalt när inte båda benen kommer samtidigt, men med lite hjälp från mig kom han ut. 

Nästa valp, en brun hane med vitt på bringan, föddes 20:20.

Tredje valpen, en brun tik, var död när hon kom ut 21:10. Jag masserade och sög slem i en halv timme, men hon visade aldrig några livstecken tyvärr.

21:55 var det dags för en brun hane att komma ut och 23:15 kom sista valpen, en brun tik med vit bringa.

Jag hade ju ingen aning om hur många det var där inne, så när det inte hade hänt något mer vid 01:00 så beslutade jag mig för att rasta Lexi och klämde samtidigt igenom magen. Kände igenom henne tre gånger utan att känna någon mer valp.

Lexi la sig lugnt och pysslade om sina små och natten har varit rofylld. Valparna verkar nöjda och ett stort lugn vilar över den lilla familjen. De diar och sover med jämna mellanrum. 

De två första veckorna är den mest kritiska tiden för valparna. Jag kommer att höra av mig så fort jag bedömer att alla mår bra. Många av er kommer ju inte att kunna få en valp, eftersom det "bara" finns tre hanar. Tiken stannar här eftersom jag tänkte spara en tik efter Lexi. 

Vilken magisk upplevelse att se nytt liv komma till världen 😍

Nu håller jag alla tummar att valparna får växa och utvecklas som planerat.

Tiden tickar långsamt på och Lexis mage växer mer och mer för varje dag som går. Yngsta sonen kallar det för att Lexi bakar valpar 😊 Ett bra uttryck! Även om hon tar det lugnare än vanligt jobbar hennes kropp för högtryck. 

Nu går jag bara med henne i skogen. Där ligger snön kvar och det är mycket renare än längs vägen. Eftersom hon oftast ligger och vilar i valplådan får jag ju städa den flera gånger om dagen annars. En valplåda ska inte vara full med grus och lera tycker jag. Golvet däremot blir ju lite prickigt. Men vi går ju mot vår nu så då måste det få vara så. Bara valplådan är ren 😀

Bilden på Lexis mage tog jag härom dagen precis när jag tänkte städa golvet. Men hon hade parkerat så skönt så jag körde dammsugaren runt henne bara. Ville inte säga åt henne att flytta på sig bara för det. Hon måste ju få baka valparna ifred 😊